Jag ligger i min säng, med tårar i ögonen utan att riktigt veta hur det gick till. I morse när jag vaknade var jag fortfarande vilse, men nu vet jag att allting kommer bli bra igen. Jag skriver när jag är ledsen. Jag skriver när jag är lycklig. Just nu skriver jag för att jag är lycklig. Jag har kommit till den punkt där jag börjar inse att livet är alldeles för skört för att slösas bort. Jag har börjat inse vad jag måste göra för att få det liv jag alltid drömt om. Från och med nu ska jag stänga portarna för det som har gjort ont. Jag ska helt enkelt starta ett helt nytt kapitel i mitt liv. Ett kapitel som ska handla mer om mig själv än om alla andra. Jag måste verkligen ge mig själv tid. Tid som jag tidigare bara gett till de människor jag älskar. Just för att jag älskar dem och vill att de ska må bra. Men nu behöver jag ta hand om mig själv. Nu ska mitt liv bli till det jag alltid velat att det ska vara. Ett lyckligt liv eftersom att jag är den jag är, och det inte är någonting som någon kommer kunna ta ifrån mig. Jag har kommit på att jag duger för den jag är och att ingen annan har rätt att säga att jag inte gör det. För att jag har lika mycket rätt att leva som alla andra har. Jag har lika mycket rätt till ett bra liv, som vilken annan människa som helst. För att för någon kommer jag duga precis som jag är. För någon kommer jag vara perfekt. Och för den någon kommer jag vara allt. Om jag hittar den personen imorgon, eller om tio år är ingenting jag vet, men jag vet att han finns där ute någonstans. Det jag kan säga är i alla fall att jag är redo för det nu. Jag har gått vidare från allt gammalt och är mer än redo för något nytt. 

Jag är inte jättebra på att säga detta, men det finns verkligen personer som förgyller mitt liv. Utan er skulle jag inte vara den jag är idag. Det är människor jag kan prata med allt om. Det är människor som får min värld att snurra, och jag älskar er så oerhört mycket att jag inte ens kan sätta ord på det. Ni är det finaste som finns. 

Nej men tjena mittbena! 

Nu är jag här igen. Bloggar ju här och på min och Fridas gemensamma, men har typ haft uppehåll från vad allt bloggande heter på senaste tiden. 

Hur som helst har skolan börjat igen. (nej det är inte därför mitt liv är fulländat.) Så nu är det tidiga mornar som gäller för denna extremt morgontrötta pojke... idag gick jag upp 05.30 FATTA! 05.30 men men... inte mycket att göra åt den saken. Bor man i landet ingenstans så gör man det. 

By the way så ska jag klippa mig imorgon, blir alltid nerbös när jag ska klippa mig haha. Så önska mig lycka till! 

 Nu till varför mitt liv är fulländat. Ni som känner mig bra, vet att jag typ älskar Anna Bergendahl. Att jag gjort det enda sen hennes idolauditioun och att jag inte bryr mig ett piss om alla andra som inte förstår sig på henne. Hur som helst har jag vetat hur länge som helst att ett nytt album av henne ska komma. Och igår släpptes första singeln. Och ja, jag gillar den minst lika mycket som alla hennes andra låtar. Jag skulle till och med vilja påstå att den är i topp. Hon har lagt till med en sjukt härlig californiastil, alltså riktigt feel good musik enlgit mig. Blir galet lugn av just sådana låtar, mår typ bra i hela kroppen. Topp betyg för Live And Let Go alltså! Go Anna   

Så därför är mitt liv typ fulländat!

Men nu måste jag plugga matte! Vi ses och hörs!   

Har du någon gång velat radera en stor del av ditt liv? Bara vilja radera det och gå vidare? Börja om och aldrig någonsin låtsas om att det som hänt har hänt? Så känner jag just nu. Jag skulle vilja radera hela det sista halvåret ur mitt liv. För allting som hände under det halvåret är saker som idag bara känns som att de var på låtsas. Det var aldrig han och jag på riktigt. Det var jag som trodde att jag var kär, men det var jag inte, hur kan jag vara kär i någon som bara låtsades vara kär i mig? Hur kunde jag tro att han älskade mig, när allt han såg var mina brister och fel. När han inte ville att jag skulle må bra. Jag vill bara glömma att jag gett mitt liv till en kille som inte ville ha det. Bara glömma och gå vidare. Drömprinsen kanske finns där ute, vem vet? 

Har du någonsin känt att du på sommarlovet faktiskt längtar tillbaka till skolan? Jag kan ju säga att jag faktiskt gör det... jag längtar faktiskt väldigt mycket till skolan. Back to buisness liksom... Att ha en normal vardag haha. Den har sommaren har typ varit en av de tråkigaste i hela mitt liv, har typ inte ens gjort någonting förutom att sitta hemma vid datorn vilket suger ganska hårt, vill typ inte ens se min dator längre haha. Anledningen till att jag bloggat dåligt är helt enkelt för att jag inte har haft någonting att säga, jag har mest suttit hemma och spelat sims de senaste dagarna haha. 

Nu ska jag strax iväg med mamma ut till landet och träffa släkten. Sådant måste man ju göra med ibland, inte sant?  Men vi ses och hörs snart!   

Här sitter jag med tårar i ögonen. Var sjukt länge sedan en låt berörde mig så mycket som den här låten gjorde... seriöst. Varför har inte Anna Bergendahl blivit större än så? Hennes röst är liksom helt galet bra... och jaa låtens text ska vi inte ens prata om... seriöst blir stolt över att vara svensk när jag hör den här låten... massa kärlek till Anna! 

Hejsan alla människor därute!

Just nu är jag typ jävligt förbannad. Varför kan inte människor bete sig normalt, utan bara typ vara helt sjuka i huvudet? Jag menar, jag har försökt få tag på mitt ex i två dagar, men tror ni jävlen har något vett att svara, fan heller... alltså jag vill slå någon!!!!

/ R

Hej!

Jag vill bara säga att jag älskar er! Alla mina vänner, jag älskar er så oerhört mycket! Här är en video till er, som visar hur bäst och underbara ni är!