Jag sitter hemma och tråkar, så helt random börjar jag tänka tillbaks på allting som faktiskt hänt mig året som har varit, och det är så sjukt mycket så jag vet inte ens vart jag ska börja. Eller jo allting började förmodligen den där dagen i september, precis efter konfiramtionen när Malin tog med mig till UG. Det var där som en helt ny värld öppnades för mig, en värld som jag faktiskt inte trodde jag skulle upptäcka, eller att jag ens hade rätt att upptäcka! När jag kom till UG så var jag blyg, då menar jag verkligen jätteblyg. Jag ville inte ta någon som helst plats, rädd för att göra fel, rädd för att få höra ord som skulle såra mig. Ord om hur dålig jag var. Hur fel allting jag gjorde var. Men jag trivdes faktiskt på UG redan från första gången, för det var ingen som kollade på mig som att jag var dum i huvudet när jag sa någonting, utan de verkade faktiskt till och med lyssna och vara intresserade av det jag sa. Sakta men säkert började jag krypa ur mitt skal som jag byggt omkring mig. 

Tillslut så kom jag då ut som bög, jag trodde inte att jag skulle vara välkommen till UG längre eftersom att det står i bibeln att homosexualitet är en synd, men återigen visade de hur fantastiska de är, så mycket som de har stöttat mig, har faktiskt ingen någonsin stöttat mig.  

Sedan så blev jag tipsad om Egalia, en fritidsgård för hbtq personer. Det var också en milstolpe i mitt liv, för jag fick lära mig väldigt mycket om saker som jag inte annars hade tänkt på.  Nu har jag mina absolut bästa vänner därifrån!